Att vara anhörig i Solna

Många anhöriga till äldre, sjuka och omsorgsbehövande ser det som en självklarhet att hjälpa och stödja sina nära och kära. Den anhörige är ovärderlig men behöver ibland få tänka på sitt eget välbefinnande.

Därför infördes i juli 2009 en bestämmelse i socialtjänstlagen som säger att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.

Anhörigvårdare är make, maka, sambo, förälder, barn, syskon, vän eller granne som hjälper någon nära som inte klarar vardagen på egen hand. Av all omsorg för äldre svarar anhörigvårdare för 2/3, vilket naturligtvis är ovärderligt för samhället.

Den anhörig i Solna som behöver information och stöd för att få vardagen att fungera kan kontakta Anhörigteamet. Där arbetar en grupp välutbildade personer som erbjuder hälsofrämjande åtgärder, enskilda samtal, deltagande i anhöriggrupp, utbildning, råd och stöd. Solna erbjuder också avlösning i hemmet, som kan beviljas efter ansökan.

Att vara anhörig till någon nära som drabbas av sjukdom, särskilt demenssjukdom, är mycket påfrestande. Det är inte självklart för den anhöriga att lämna ifrån sig ansvaret för sin närmaste, utan pliktkänslan gör att många väljer att kämpa på så länge det någonsin går.  Ofta sker arbetet i det tysta och utan omgivningens kunskap. När väl anhörigteamet får vetskap om situationen kan det ha gått alltför lång tid så att den anhöriga är helt utsliten och till och med utbränd.

Låt oss därför hjälpas åt att sprida kunskapen om Solnas Anhörigteam till de som behöver deras stöd och hjälp. Vi vill ju att alla i Solna ska ha ett bra och värdigt liv.

Telefon till Anhörigteamet i Solna, 070-287 22 84

Anne Utter

Ledamot av Omsorgsnämnden

Satsning på utrikes födda kvinnor

Onsdagen den 8 februari beslutade Kompetensnämnden i Solna att förstärka arbetet med att stödja några av de mest utsatta i arbetslivet, nämligen utrikes födda kvinnor.

Det är en självklarhet för en socialliberal att värna om dem vars röst inte hörs i samhället och som samtidigt inte har samma förutsättningar som de allra flesta till ett arbete och därmed en bättre förutsättning till makten över sitt liv. 

Forskning visar att det på arbetsmarknaden är utrikes födda som drabbas först vid konjunktursvängningar. Vi vet därigenom också att det är utrikes födda kvinnor och särskilt de som är ensamstående med barn som drabbas hårdast.

I satsningen i Solna, som pågått i projektform under ett år, så erbjuds de utrikes födda som studerar på Svenska för invandrare (SFI) med försörjningsstöd heltidsinsatser med syftet att de ska närma sig arbetsmarknaden. Efter bara ett år med insatserna så är det nästan hälften som lyckats gå vidare och inte längre är beroende av försörjningsstöd. Nu beslutar nämnden att tillstyrka att arbetet fortsäter och utvecklas.

Detta beslut är en viktig markering för att visa vad vi prioriterar. Personer som kommer ut på arbetsmarknaden få inte bara en bättre ekonomi utan upplever ofta att deras tid i utanförskap bryts samt att situationen för hela familjen blir mycket bättre. Folkpartiets politik för utbildning och integration för arbetsföra utrikes födda utan arbete betyder att människors livschanser blir fler.

Neven Nilivojevic

Vice ordförande i Solna stads Kompetensnämnd

 

Måste man lära sig något i skolan överhuvudtaget?

När våra kommunala skolor i Solna ska profilera sig är det tydligen bara fotboll som drar elever. Det visade inte minst debatten om avvecklingen av Fridhemskolan. God kunskapsinlärning är inget som står sig i konkurrensen om man vill locka elever. Bildning och ”gammaldags” kunskap är inget som är inne för närvarande. Det är viktigare att vara inne och cool.

Just nu förs en intensiv debatt om dator eller papper och penna som medel i skolundervisningen. Jan Björklund och jag själv gillar penna och papper, men inser naturligtvis att datorer och läsplattor är viktiga hjälpmedel för många. Ett gäng ungmoderater och en och annan skolföreträdare menar att tekniken är viktigast och vill slänga ut böcker och andra gammalmodigheter genom skolfönstren.

Den fråga som dock ingen har vågat ställa i debatten är om man behöver lära sig någonting i skolan överhuvudtaget. Zlatan har ju visat vägen. Fotboll är vägen till lycka och rikedom. Är det inte bättre att försöka komma in på en skola med fotbollsprofil istället för att hålla på och traggla med bokstäver, multiplikationstabellen och annat jobbigt?

Varför ska man överhuvudtaget kunna läsa, räkna, skriva, stava eller ens lära sig främmande språk i framtiden? Vi har ju rättstavningsprogram och miniräknare i våra datorer och om man vill översätta den doktorsavhandling som man självfallet plankat och kopierat från hemsidan på Universitetet i Cambridge till vilket språk som helst är det ju bara att använda Googles översättningsprogram. Är det inte lika bra att maskinerna tar över helt? Varför bry sig?

Svaret är enkelt för mig. Kunskap och bildning är viktigt i sig. Att inte kunna grunderna i matematik eller att inte kunna främmande språk såväl som stavning och skrivning vore att ytterligare föra in elever och medborgare i ett konstant tillstånd av hjälplöshet. Om ingen kan något mer att söka på nätet hur ska man då kunna förstå att allt på nätet inte är sant? Om man inte kan räkna hur ska då framtidens ungmoderater kunna ifrågasätta höga skattsatser eller bankernas höga räntor på de lån som man förväntas ta när det är dags att köpa bostad? Om man inget vet om historia hur ska man då kunna förstå nutiden och framtiden?

Om vi vill ha medborgare som ifrågasätter etablerade sanningar och inte blir offer för billiga lättköpta politiska poänger eller inte låter sig luras av listiga marknadsförare är det viktigt att vara kunnig, påläst och kritisk. Då kan vi inte överlämna makten till maskinerna utan att kunna och förstå vad som ligger bakom ”ettorna och nollorna”.

Datorerna är liksom penna och papper ett hjälpmedel, men medlen får inte bli själva målet. Om vi vill att pennan (och för all del datorn) ska bli mäktigare än svärdet krävs det att vi alla är självständiga tänkande individer. Därför får inte maskinerna sättas före bildning och kunskap. Det handlar om demokrati, helt enkelt! 

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna

Penna, papper och padda i skolan

Den senaste veckan har media uppmärksammat en debatt om teknik och nya läromedel i skolan, som en effekt av Sollentunas modell där elever i åk 1 använder läsplattor (paddor) för att lära sig läsa och skriva. Lars Granath med flera folkpartister skrev ett inlägg i SvD Brännpunkt i lördags. Läs mer på FP Huddinge.

Beslut om skolsammanslagning fattat

Till ljudet av talkörer från föräldrar och barn som tappert trotsade kylan och mörkret fattade Barn- och Utbildningsnämnden i Solna den 1 februari beslutet att slå samman Fridhemsskolan och Skytteholmsskolan. Syftet med sammanslagningen är att skapa en bra ekonomisk grund för god kvalitet i undervisningen för barnen i båda skolorna. Nu är beslutet fattat. Dags att kavla upp ärmarna och börja jobba…

Oppositionen ansåg att sammanslagningen måste utredas ytterligare, men hade inget svar på frågan hur skolan skulle kunna bli mer attraktiv och locka fler elever. Vi var helt överens i nämnden om att de båda skolorna ska samlas under en och samma rektor och gemensam administration. Socialdemokraterna och Miljöpartiet visste inte heller hur skolans underskott skulle finansieras. De har nämligen inte mer pengar i sin skolbudget jämfört med den styrande borgerliga majoriteten i Alliansen. Det enda parti som i valet krävde höjd skatt för att kunna strö pengar över samtliga kommunala verksamheter var Vänsterpartiet. Deras budskap åkte rejält på däng i valet 2010 och partiet förlorade flera röster. Uppenbarligen vill inte väljare i Solna höra talas om höjningar av skatten.

Det engagemang som många i Hagalund har visat de senaste veckorna är glädjande. Jag hoppas att det engagemanget lever vidare och kan ligga till grund för att tillsammans med rektor, lärare och vi i den politiska ledningen skapa en ny attraktiv skola. Ser fram emot det.

Sammanslagningen sker i flera steg. Fridhemskolan och Skytteholmskolan går samman och blir Skytteholmsskolan med en rektor och en gemensam administration under våren 2012. Hösten 2012 flyttar elever i årskurs 4 och 5 till Skytteholmsskolans lokaler och hösten 2013 flyttar årskurs 3.

Hösten 2013 planeras flytten ske för de yngsta eleverna, men om rektor finner att det är möjligt att den gemensamma Skytteholmsskolan kan bedriva verksamhet i en del av Fridhemsskolans lokaler kan skolans rektor välja att ha verksamhet där för F-klass till åk två.

Föräldrar och elever på Fridhemskolan är självfallet besvikna och hävdar att de aktivt valt skolan. Jag måste tro på det, men det som gjorde att jag definitivt bestämde mig för att en sammanslagning är det enda rätta var när rektorn på Fridhemsskolan berättade följande:

Varje hösttermin under en lång följd av år har tillräckligt många (aktivt eller inte) valt Fridhemsskolan för att skapa två fulla klasser. På det antagandet har skolan dimensionerat sina lärarresurser, men när höstterminen har gått har de två klasserna minskat till två halvklasser. Uppenbarligen har ett stort antal elever “valt” Fridhemskolan i väntan på plats i någon annan skola. När de fått ett annat erbjudande har de försvunnit från skolan.

Som alla förstår håller i det inte i längden. Till slut var jag tvungen att ta ansvar för Solnas skattebetalares pengar. Beslutet hade behövt tas förr eller senare ändå. Nu togs det den 1 februari 2012. Visst hade vi kanske kunnat vänta ett år som oppositionen ville, men det hade inte hjälpt. Kanske borde beslutet ha fattats långt tidigare, men vi hoppades in i det längsta att det skulle gå. Det gjorde det inte.

Solna stad informerar här.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna.

 

Nedläggning av Fridhemsskolan kan ge högre lärarlöner!

Fridhemsskolan avvecklas och eleverna flyttas till den närbelägna Skytteholmsskolans lokaler. Det innebär mer resurser till lärarlöner och undervisningsmaterial och mindre till lokalkostnader. Resultatet blir en ekonomisk grund för bättre kvalitet i undervisningen.

Sedan i mitten av 1990-talet, då jag för övrigt hamnade i Barn- och utbildningsnämnden, blir Fridhemsskolan den sjunde grundskolan som läggs ner i Solna. Samtidigt har kvaliteten i skolan blivit enormt mycket bättre. Då låg Solna långt under rikssnittet och presterade sämre än vad som förväntades av dem i förhållande till förutsättningarna. Idag är förhållandet det motsatta. Solna lyckas bättre än riksgenomsnittet och bättre än förutsättningarna. Finns det måhända ett visst samband här?

Den rödgröna oppositionen har motsatt sig samtliga sju nedläggningar. Argumentet har varit att skolorna behövs för att ”snart” kommer det elever till skolorna. Samma argument hörs idag. Det har hittills inte hänt. Det har aldrig varit fullt med elever i de kommunala skolorna på många decennier. Det visar också den lokalbehovsanalys som staden låtit göra och som ligger till grund för avvecklingen av Fridhemsskolan. Analysen används också som en upprustningsplan som är resultatet av Folkpartiets vallöfte om att rusta Solnas förskolor och skolor. Ett löfte som nu infrias. Läs mer på: http://www.rustasolnasskolor.nu/.

Ingen av de sju skolor som staden har avvecklat har rivits. De används istället till annat. Idag är de bl a fritidsgård, friskola, komvux eller förskola. Om oppositionen hade fått sin vilja igenom hade vi alltså haft sju skolor ytterligare. Ingen av skolorna hade då varit fulla. Troligen hade alla dragits med ekonomiska problem. Tänk om någon skulle räkna på hur mycket en sådan politik hade kostat skattebetalarna sedan mitten på 1990-talet. Jag skulle tippa på några 100-tals miljoner kronor i för höga lokalkostnader och uteblivna hyresintäkter. Vad jag vet har oppositionen inte tagit med detta i sina budgetar. Det borde de göra, om man ska vara korrekt i sin budgetering och ta konsekvenserna av sin egen politik.

Solna växer, men mest norrut och vad vi har sett under en lång tid är att resurserna flyttas med behoven. Senast var det Frösunda som fick utbyggd kommunal service. Nu är det Ulriksdal och Järva som är i centrum. Just nu byggs en stor förskola i Ulriksdal och om något år eller så står en ny fin kommunal skola klar i Ulriksdal som kan ta emot ungefär lika många elever som Råsundsskolan, d v s över 700 elever. Att man valt att bygga en så stor skola antyder kanske att det är vad som krävs för att få ekonomin att vara så stabil att skolan kan ge utbildning med kvalitet.

En skolnedläggning är inget att vara glad över eftersom det är många som drabbas, men att göra ingenting är ännu värre. Halvtomma skolor med usel ekonomi är det ingen som har glädje av. Elever och föräldrar vill ha god kvalitet i undervisningen, lärare vill ha goda förutsättningar i sitt arbete och högre löner (10 000 kr till i månaden är senaste budet) och politikerna i Alliansen vill ha en välskott kommun att visa upp inför väljarna nästa val. Att under lång tid flytta skolans resurser dit de bäst behövs är något jag har varit med och gjort för att alla dessa tre saker ska kunna uppfyllas. Då får man leva med att kanske vara svensk mästare i att lägga ner skolor. Jag får ta konsekvensen av min egen politik.

Lars Granath

 Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna.

 

Skytteholmsskolan och Fridhemsskolan slås samman!

Det är få saker som är så dramatiska för föräldrar som att se sina barns skola stängas och se barnen tvingas flytta till en annan skola. Flytten innebär kanske att barnen får nya lärare, nya klasskamrater, troligen ny skolväg och att livet blir minst sagt lite tumultartat ett tag. Även om de flesta barn är snabba att anpassa sig tar det säkerligen lite längre för andra. Det är lätt att förstå och sätta sig in i hur det känns. Vi är många som har varit med om detta.

Trots denna vetskap om att livet kommer att förändras för många barn ska Barn- och Utbildningsnämnden i Solna den 1 februari fatta beslut om att slå ihop Fridhemsskolan och Skytteholmsskolan och inleda ett arbete för att integrera de båda skolorna. Den omedelbara effekten blir att skolorna får samma skolledning och att eleverna i Fridhemsskolan under ordnade former under ett par år successivt kommer att flyttas över till Skytteholmsskolan.

Bakgrunden är egentligen väldigt enkel. De båda skolorna har idag för få elever och en sammanslagning skulle skapa en god ekonomisk förutsättning att bedriva en undervisning av god kvalitet. Mer pengar till undervisning, mindre till administration och glas och betong.

Fridhemsskolan är särskilt utsatt. Trots att skolan får mest pengar per elev i Solna genom skolpengens konstruktion (en höjning i årets budget med en miljon kronor) samt extra resurser för bl a elever med särskilda behov och svenska som andraspråk går skolan med underskott.

Fridhemskolan har under de senaste 10 åren visat underskott och närmar sig nu en smärtgräns där skolpengen, trots att den så tydligt gynnar skolan, snart bara räcker till att betala lokalkostnaderna. I praktiken har Solnas andra skolor och förskolor under lång tid alltså sparat och gnetat i sina budgetar för att kunna ha ett överskott som kan balansera underskottet i Fridhemsskolan. I praktiken innebär det att större barngrupper och större klasser i andra skolor och förskolor i Solna har subventionerat Fridhemskolans elever utöver att eleverna där redan får det högsta stödet per elev. Det är lätt att förstå att det inte håller i längden.

Rektorer har kommit och gått på Fridhemskolan. De har gjort ett bra jobb. Läget är bra. Eleverna trivs. Satsningar och profileringar har avlöst varandra. Idéer har stötts och blötts. Marknadsföringsinsatser gentemot de boende i främst Hagalund, men också i övriga Solna, har genomförts. Solna stad kan stolt visa upp att Fridhemskolan har lyckats väl med det pedagogiska uppdraget. Statistik från Skolverket visar att elevernas resultat ligger över det som kan förväntas utifrån förutsättningarna och över riksgenomsnittet.

Mycket talar alltså för Fridhemskolan. Ändå väljer Hagalundsborna bort skolan. I dag är det endast drygt 30 procent av barnen i närområdet som går i Fridhemskolan. En överväldigande majoritet väljer skolor i andra delar i Solna eller i framför allt Stockholm. Och några elever från andra stadsdelar i Solna eller kommuner som skulle kunna väga upp hagalundsbornas ointresse för Fridhemskolan verkar inte finnas.

I ett sådant läge är det min skyldighet att som ansvarig för skattebetalarnas pengar och undervisningens kvalitet i Solna att sätta ner foten och säga stopp – nu håller det inte längre! 10 år med underskott är tillräckligt! Dags att se barnen i ögonen och berätta för dem att du måste flytta till en annan skola och till föräldrarna (som också är skattebetalare) säga att nej nu håller inte det här – låt oss skapa något nytt som ger dina barn en bättre grund för sin resa genom livet. Det är precis vad jag tänker göra på sammanträdet den 1 februari.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnen i Solna

Varför vill så få gå i Fridhemsskolan?

Fridhemsskolan ligger bra till och når goda resultat. Skytteholmskolan ligger bra till och når goda resultat. Ändå väljer de boende i Hagalund och centrala Solna bort de båda skolorna till förmån för andra alternativ. Trots analys på analys är det omöjligt att förstå varför vissa kommunala skolor i Solna är mer populära än andra om man tittar till hur väl skolan lyckas i förhållande till sina förutsättningar. Tittar man sig runt omkring i Solna är t ex Råsunda och Ekensbergsskolan populära skolor som gör ett bra jobb, men det är svårt och hävda att de skolorna är bättre än någon annan skola i Solna om man ser till resultatet i förhållande till förutsättningarna.

Trots att de kommunala skolorna i Solna profilerar sig på många olika sätt verkar inte det hjälpa. Närhet och lokal förankring, matte, svenska och hälsa är några av de särskilda profileringar de kommunala skolorna har valt. Det har inte hjälpt nämnvärt. Den enda riktigt framgångsrika profileringen som drar elever är diverse idrottssatsningar. Många elever väljer gärna den fina och anrika Råsundaskolan, men kanske inte främst för att få njuta av den fina arkitekturen eller jobba extra mycket med andragradsekvationer utan för att för att få sparka fotboll på lektionstid.

Fridhemsskolan försökte ett tag sig på att profilera sig som konståkningsskola i samarbete med Hagalunds ishall. Det gick ett tag, men när eldsjälen försvann och eleverna tyckte att lärarens östeuropeiska syn på undervisning i konståkning var för sträng minskade intresset.

Grannskolan Hagalundsskolan försökte profilera sig på matte och naturvetenskap. Det gick bra ett tag så länge eldsjälarna höll ångan uppe. Ett stort antal elever sökte sig till skolan, inte från Hagalund men från grannkommunen Sundbyberg som inte är känd för sin höga undervisningskvalitet, men det räckte inte för att hålla liv i skolan och den las ner efter att ha gått med underskott i flera år.

Nu har Fridhemsskolan hamnat i samma läge som Hagalundsskolan. Trots stora ansträngningar för att attrahera elever väljs skolan bort av boende framför allt från Hagalund. Skolan har dragits med underskott under mycket lång tid och nu håller det inte längre. Nu kan inte Barn- och Utbildningsnämnden garantera utbildningskvaliteten. En sammanslagning och flytt till Skytteholmsskolans under ordnade former är planerad och beslut kommer inom kort.

Jag har svårt och förstå att så få föräldrar och elever väljer skola efter hur väl varje skola lyckas med undervisningen. Att kunna klacka en fotboll är tydligen viktigare i valet av skola än att perfekt kunna multiplikationstabellen. Diffusa och rent av felaktiga föreställningar om skolorna ger dem ofta dåligt rykte som i de flesta fall ofta är helt oförtjänt. Och det är något som Fridhemsskolan har drabbats av under lång tid.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnen i Solna

Ett bättre 2012 för alla

Alla kända julsånger handlar om hur mysig julen är, hur friden sänker sig över alla länder och alla folk. Visst är det skönt att för en stund glömma väpnade konflikter, människosmugglare, flyktingtragedier, miljökatastrofer, hemlösa och finanskris. Vi stressar runt i butikerna för att hitta de “rätta” julklapparna, planerar julmaten och vilka vi ska fira julen med. Vi vill att allt ska bli perfekt!

Stora delar av vår värld firar inte jul. De har andra högtider som uppmärksammar samma värden och värderingar som vår jul. Deras önskan om frid och frihet är minst lika viktig och får inte glömmas bort. Att få fira vilken högtid som helst utan att bli trakasserad är en självklarhet för oss, men en dröm för många.

Nobels fredspris tilldelades i år tre otroligt modiga kvinnor. De nöjde sig inte bara med att önska och att drömma. De har med sitt engagemang visat en hel värld att det är möjligt att förändra, att det lönar sig att inte ge upp.

Vilka förebilder! Tack Tawakkul Karman, Ellen Johnson Sirleaf och Leymah Gbowee! Ni har gett oss alla hopp om en bättre värld för alla!

Marianne Damström Gereben

Ordförande FP Solna

Noggrann avtalsuppföljning säkrar vården av äldre i Solna

Som ledamot i Solnas omvårdnadsnämnd har den senaste tidens rapporter om vanvård av äldre och riskkapitalisters oskäliga vinster och skatteplanering varit oroande. För ca 10 år sedan stod Solna i centrum för en liknande debatt och namnet Polhemsgården blev vida känt. Det blev en viktig väckarklocka för Solna och här beskriver jag kort hur vi arbetar i dag för att säkra kvaliteten.

Totalt finns nio omvårdnadsboenden i Solna varav ett, Skoga drivs av Humaniora Vård och Omsorg, som ägs av kommunen. Övriga boenden är upphandlade enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling. Vid upphandlingen anges ett fast pris och ett antal minimikrav på kvalitet för boendet. Anbudsgivarna får konkurrera om vilken kvalitet utöver minimikravet de kan erbjuda till det fastslagna priset såsom högre personaltäthet, högre utbildningskrav osv.                     

Avtalen som sluts gäller för tre år med möjlighet att förlängas 3 + 3 år.

Entreprenörer

• Aleris Äldreomsorg AB (Hallen, Tryggheten)
• Carema Äldreomsorg AB (Ametisten)
• Förenade Care AB (Björkgården, Polhemsgården)
• Kavat Vård AB (Oskarsro)
• Temabo AB (Berga)

För att säkra att verksamheten bedriver en trygg och säker vård och omsorg arbetar kommunens MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) tillsammans med tre kvalitetsutvecklare och gör avtalsuppföljning och tillsyn.

Avtalsuppföljning genomförs vartannat år genom webbenkät, intervjuer och dokumentationsgranskning. Uppföljningen sammanställs i protokoll som redovisas för nämnden, och leder till åtgärdsplaner och generella förbättringsåtgärder. Resultaten är genomgående mycket bra.

Brukarundersökning genomfördes 2010. Eftersom nämnden inte är nöjd med resultatet genomförs en ny undersökning under hösten för att se om förbättringar skett. Brukarnas omdömen om omsorgens kvalitet sammanställs per boende och ger ett kvalitetsindex som publiceras på webbsida.

För att göra ytterligare kontroller görs oanmälda besök ”på förekommen anledning” dvs när något klagomål framförts.

Ledamöterna i omvårdnadsnämnden är kontaktpolitiker vid var sitt boende. Vi från Folkpartiet ansvarar för Hallen och Berga. Som kontaktpolitiker kan vi besöka boendet när vi önskar och blir inbjudna till anhörigmöten. Anhöriga och boenden kan också kontakta oss.

När jag blev invald i omvårdnadsnämnden bestämde jag mig för att lära känna alla Solnas nio boenden och kontaktade cheferna. Vid besöken blev jag visad runt och kunde ställa frågor. Det var mycket givande och har varit en bra grund för mitt arbete i nämnden.

Här kan du läsa mer om kvalitetsarbetet inom äldrevården i Solna.

Anne Utter

Ledamot av Omvårdnadsnämnden