Solna landets bästa kommun att bo i

Solna är den bästa svenska kommunen att bo i. Åtminstone enligt nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking över landets samtliga 290 kommuner. Det innebär en rejäl förbättring från fjolåret, då Solna placerade sig på plats 22.

Tillsammans med Pehr Granfalk har jag idag tagit emot utmärkelsen.

Fokus rankar landets kommuner utifrån fyra kategorier: Att vara ung, Att vara gammal, Att ha familj och Att arbeta. Särskilt framstående är Solna i kategorierna ”Att vara ung” samt ”Att ha familj” där vi placerar oss på första respektive andra plats.

Det är en glädjande placering som vi har fått. Samtidigt får vi inte slå oss till ro, vi behöver fortsätta att jobba för att Solna ska vara en bra stad att växa upp i. I det arbetet är bland annat kommunens stöd för ett aktivt fritids- och kulturliv för barn och unga viktigt.

Rankingar av det här slaget är intressanta att ta del av. Samtidigt kan man inte komma ifrån att det är väldigt svårt att värdera de olika faktorerna. I slutändan är det avgörande hur människor själva upplever sin livssituation och kommun. Jag tror att vi ska vara ödmjuka för att dessa upplevelser varierar, och vi som kommun och ansvariga politiker får aldrig slå oss till ro.

Läs mer av Anders Ekegren på hans blogg.

Marianne Damström Gereben

Ordförande Kultur- och fritidsnämnden

Det är aldrig OK att bejaka och hylla våld!

Det var lätt att bli upprörd när Uppdrag Gransknings reportage om våldet som knyts till fotbollsklubbarna i Sverige sändes den 10 april! För oss i Solna blev det än mer påtagligt när större delen av programmet kom att handla om solnaklubben AIK och deras ena supporterklubb Firman Boys. Det är ingen hemlighet att Firman kopplas ihop med en hel del upplopp och bråk med andra så kallade firmor i och utanför matcharenorna. Kritik riktades mot AIK som valt att föra dialog istället för att ta avstånd. Man kan diskutera metoder och resultat, men fakta är att sedan man över hela Europa arbetar på ett liknande sätt, har man iallafall fått bort mycket av våldet från arenorna.

AIK Fotboll är inte bara elitfotboll, ca 1500 barn och ungdomar finns i deras verksamheter. Det är den verksamheten som får ekonomiskt stöd av kommunen genom det s k lokala aktivitetsstödet. Alla föreningar i Solna behandlas lika och ingen klubb har någon särställning när det gäller aktivitetsstöd. I Solna har vi ett tydligt regelverk för alla föreningar som söker ekonomiskt stöd. Vi har också ett krav på en likabehandlingsplan, i föreningarnas verksamhetsplaner och årsredovisningar ska de redogöra för hur de aktivt arbetar med detta. De föreningar som så önskar kan få utbildning.

Vårt ansvar som politiker är att tydligt signalera att våld aldrig är OK! Vi vill inte ha bråk varken på våra arenor eller på våra gator! Därför är de viktigt att ha en bra dialog med klubbarna och stötta dem i deras arbete mot våldet. Vi träffar föreningarna regelbundet för att betona att för oss är bredden det viktigaste, att alla barn och ungdomar ska vara välkomna i verksamheterna, först och främst för att ha roligt. Vi vet att  AIK Fotbollsförening har ett bra värdegrundsarbete, men det når tyvärr inte ut till alla supportergrupper.

Självklart ska våld fördömas och inte förhärligas!

Marianne Damström Gereben
Ordförande Kultur & Fritidsnämnden

Smakprovning för bättre skolmat

Hur smakar god skolmat? Det var den fråga förskolebarn, elever och anställda skulle svara på häromdagen när jag tillsammans med dem fick provsmaka den framtida skolmaten.

Just nu pågår en upphandling av maten till förskolor och skolor i Solna och provsmakningen är en del av det när de möjliga matleverantörerna i praktiken fick visa vad de gick för. Ett flertal rätter dukades fram i ett blindtest. Maten poängsattes bl a efter hur den smakade, hur den presenterades och om den höll sig varm. Upphandlingen beräknas vara klar till höstterminen 2013.

Skolmaten är ett hett diskussionsämne och för oss i folkpartiet är det viktigt att skolmaten håller hög kvalitet. Vi har kämpat hårt i upphandlingen för att maten ska vara näringsriktig och att alla barn ska kunna äta sig mätta. Ökad andel ekologisk och närproducerad mat och minskade transporter är andra viktiga krav som vi har ställt.

Vi hoppas på många anbudsgivare och har försökt utforma upphandlingsunderlaget så att det ska vara möjligt för flera restauratörer att kunna förse Solnas förskolor och skolor med mat.

Om möjligt ska skolmaten tillagas lokalt och det kan faktiskt bli möjligt i takt med att nya skolor byggs och slitna skolor rustas och byggs om för att kunna ha egna tillagningskök. Tyvärr har vi ett trist arv att förvalta där tidigare beslutsfattare avvecklat tillagningsköken i skolorna till förmån för centralt producerad skolmat. Det vore fantastiskt om skolmaten skulle kunna tillagas på varje skola.

Och hur smakade provskolmaten då? Jag skulle bara vilja säga; toppen! Om skolmaten varje dag smakade lika bra som på provsmakningen då skulle alla elever med glädje äta upp sin portion. Vi får hoppas att så blir fallet när de restauratörer som fått uppdraget börjar leverera skolmaten lagom till höstterminen.

Läs mer på solna.se.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Solna

Fler vuxna hos barnen på förskolan

Det sker förändringar på många förskolor i Solna. Fler oroliga föräldrar har hört av sig med berättigade frågor. Hur stora ska barngrupperna vara? Hur många vuxna finns hos barnen?

Trots att resurserna till förskolan 2013 har ökat jämfört med förra året har också kostnaderna gått upp vilket har lett till att flera förskolor tittar över sina kostnader så att det gynnar barnen.  Förvaltning och förskolechefer arbetar tillsammans med detta. Förskolecheferna har fått ett specialdesignat team till sitt förfogande som hjälper dem med ekonomi, personalfrågor och lokalfrågor för bästa resultat.

För oss i folkpartiet är det viktigt att kvaliteten är god och att utbyggnaden fortsätter så att alla barn har en förskoleplats inom rimlig tid. I dag har alla barn i Solna plats på förskolan. Så har det inte alltid varit. Sedan 2006 då utbyggnaden satte fart ordentligt i Solna, främst i norra delen av kommunen, har 1 600 nya platser öppnats och under 2013 fortsätter utökningen. Utbyggnaden hade Solna inte klarats utan de enskilda alternativen, då de har stått för ungefär hälften av de nya platserna.

För att hålla god kvalitet måste förskolorna planera verksamheten så att fler vuxna finns på plats när barnen faktiskt är där. Antalet vuxna som är med barnen under dagen är viktigare än barngruppernas storlek. Alla barn är inte på plats alla dagar från det att förskolan öppnar till stängningsdags. Här krävs en nära dialog med föräldrarna och att föräldrarna respekterar de uppgörelser om närvaro som görs med förskolan.

Pedagogerna arbetar ofta med barnen i små grupper i pedagogiska teman eller i större grupper med andra aktiviteter så barngruppernas storlek varierar därför stort över dagen. Storleken på barngruppen är därför inte en avgörande faktor för hur väl förskolan fullgör sitt uppdrag. Det handlar lika mycket om lokalernas beskaffenhet, barnens ålder, personalens utbildningsnivå och erfarenhet och den pedagogiska inriktningen. Det måste förskolorna ta hänsyn till.

Det förskolorna också måste titta på är om alla anställda arbetar i barngrupper eller om de använder tiden till annat. Är antalet anställda utan barntid (t ex chefer) rätt, hur mycket tid utan barn tar administrationen eller hur ser arbetstiderna ut?

För att underlätta planeringen har också närvaron för barn med föräldralediga föräldrar begränsats och schemalagts tydligare på loven. Det underlättar för de anställda och ger ytterligare en möjlighet lägga bra scheman. Kraven på administration minskar, ett kraftfullt datoriserat stöd ska förenkla de administrativa rutinerna och lokalerna ses över för att se om stadens lokaler används på bästa sätt.

Förskolorna är mitt uppe i ett förändringsarbete och självklart känner sig föräldrar oroliga. Vissa förskolor berörs mer än andra, men från folkpartiets sida försöker vi att ge förvaltningen och förskolecheferna det stöd de behöver för att klara de utmaningar de står inför.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Solna

Vi flytt int!

”Vi flytt int!” så kan man sammanfatta resultatet av en sifo-undersökning som SPF (Sveriges pensionärers riksförbund) låtit göra bland 1346 personer i åldersgrupperna 50-64 år och över 65 år.

I den yngre gruppen är det fler som kan tänka sig byta bostad de närmaste åren; då främst de som bor i villa eller hyreslägenhet. Av de över 65 år är det två tredjedelar som vill bo kvar i sitt hem så länge det går.

Efterfrågan på Seniorbostäder, där målgruppen är 55+ , har minskat och de som bygger rapporterar nu att lägenheterna är svårsåda.

Gruppbostäder med all service lockar bara 3 % av de tillfrågade och att bo tillsammans med vänner eller likasinnade är ointressant för de flesta. Störst intresse för detta finns, inte förvånande, hos miljö- och vänsterpartister och minst bland alliansväljare.

Att flytta utomlands lockar 10 % av männen mellan 50-64 år och störst intresse finns bland folkpartister!

Frågan ställdes om hur man vill ha sin hjälp i hemmet den dagen det behövs. Få vill ha hjälp av anhöriga, 40 % uppger att de ska ordna hemhjälp själva och utnyttja RUT-avdrag, och

42 % ska anlita hemhjälp via kommunen. Moderater och folkpartister är mest intresserade av RUT och socialdemokrater och vänsterpartister minst.

De äldre vill bo nära kommunikationer, så att de lätt kan ta sig till butik och läkare. Framkomlighet med bil är också viktigt.

 

Även om det är en begränsad undersökning drar jag några viktiga slutsatserna av den. Vi pensionärer vill bo kvar hemma så länge det någonsin går. När vi behöver hjälp i hemmet ska det finnas bra hemtjänst och hemsjukvård.

Att bo tillsammans i kategoriboende med personer i ens egen ålder är mindre intressant. Vi vill träffa vänner och ha sysselsättning utanför hemmet på våra egna villkor.

Därför anser jag att Solna ska

• Fortsätta utveckla Solnas bostadsområden för en blandad befolkning, för både gammal och ung,
• Öka satsningen på de träffpunkter som finns för pensionärer såsom seniorträffar, friskvårdsanläggningar och pensionärsföreningar
• Att personal, arbetsterapeut/sjukgymnast, ska finnas på omvårdnadsförvaltningen som hjälper de som vill bo kvar i sitt hem med anpassning av bostaden (bidrag finns att söka).
• Att intresse och kunskap om RUT-tjänster ökar varpå den ”förenklade hemtjänsten” minskar.
• Att den biståndbeslutade hemtjänsten, som utgörs av omvårdnad såsom matlagning, dusch- och toaletthjälp och tillsyn ska vara av bästa kvalitet, eftersom många kommer att behöva den för att kunna bo kvar i hemmet.
• Att antal platser på Omvårdnadsboende anpassas efter behovet utifrån att alltfler vill bo kvar i hemmet.

Anne Utter

Ledamot av Omvårdnadsnämnden

Kvinnor i utanförskap får nya livschanser

I dagarna slutrapporteras Solna stads satsning på SFI-studerande med försörjningsstöd.  Projektet som pågått i två år har riktat in sig på dem som står allra längst från arbetsmarknaden, personer som under en längre tid studerat på SFI och som på grund av bland annat språkhinder haft svårt att komma vidare mot arbetsmarknaden och ur bidragsberoende. I genomsnitt har de varit inskrivna på SFI i sex år.

Det mycket glädjande resultatet av satsningen visar på att hela 71 % av de som varit i projektet i minst ett år kommit ur sitt beroende av försörjningsstöd. De har antingen gått vidare till arbete eller studier.

Deltagargruppen har bestått av drygt ett 40-tal personer och 84 % av dessa var kvinnor, därav nästan hälften har haft barn och en tredjedel har varit ensamstående med barn. Detta betyder att satsningen särskilt gett många kvinnor i utanförskap nya livschanser och rustat dem för framtida utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden.

Satsningen har kostat staden ungefär en miljon kronor emedan resultatet har besparat staden ca 2,5 miljoner kr i minskade försörjningsstödskostnader. Detta projekts resultat visar tydligt på att strategiska satsningar på personer som av olika anledningar har en arbetsförmåga men har svårare att komma ut på arbetsmarknaden är mycket lönsamt, främst för individen men även för samhället.

Vill du veta mer om projektet så går det bra att kontakta Utbildningsledare Yvonne Petersson Svensson på: yvonne.svensson@solna.se.

Som socialliberal så känns det betydelsefullt och prioriterat att skapa livschanser för alla och särskilt för dem som inte har haft förmånen att få alla förutsättningar. Att ha bidragit till ett sådant här projekt känns därför viktigt och jag ser gärna fler liknande satsningar i framtiden.

Neven Milivojevic (FP)

1:e Vice ordförande i Kompetensnämnden

Inrätta ett naturreservat vid Råstasjön och Lötsjön

Uttalande från Folkpartiet i Solna och Sundbyberg, den 11 februari 2013

Området vid Råstasjön i Solna och Lötsjön i Sundbyberg bör utvecklas till ett sammanhängande natur- och rekreationsområde. Vi vill därför skydda det genom att inrätta ett kommunalt naturreservat. Det är bästa sättet att värna de unika naturvärden som finns här.

I Solna finns ett förslag på detaljplan för del av Arenastaden ute på samråd. Området sträcker sig från Nationalarenan, intill spårområdet och runt Råstasjön som gränsar till Sundbyberg.

Folkpartiet ser positivt på att delar av området bebyggs. Men alla delar av förslaget som presenterats kan vi inte ställa oss bakom. Det tar inte tillräcklig hänsyn till områdets naturvärden med det unika fågelliv och stora artrikedom som finns här. Det är inte heller bra att området förändras från en naturmiljö till att bli en stadsnära sjö i parkområde.
Stockholms län växer så det knakar. Solna och Sundbyberg är de två kommuner i landet som de senaste tio åren har byggt flest nya bostäder per invånare. Som liberaler är vi stolta över det. Det moderna upplysta samhället, där frihet och välstånd råder, och människor har rika möjligheter att forma sina liv, är historiskt nära förbundet med den täta stadens framväxt.

Vi är fullt övertygade om att ny och tätare bebyggelse kan förenas med bevarade naturvärden. Men då gäller det att tänka till. Och det gäller att ta stor hänsyn till människa och natur.
Vi vill därför att området runt Råstasjön och Lötsjön i Sundbyberg bildar ett sammanhängande kommunalt naturreservat. Kommunerna svarar då för skötsel enligt en plan, och upprättar föreskrifter. Sjövägen, som idag skär genom grönområdet, bör stängas av för biltrafik. Strandskyddet måste respekteras så att ingen bebyggelse sker närmare än 100 meter från stranden.

Vi är positiva till att Arenastaden fortsätter att utvecklas. Det går att uppföra fler bostäder, men inte i den omfattning som anges i planförslaget. Vi anser att annan mark i närområdet ska tas i anspråk. Om några av de planerade byggnaderna görs högre kan de rymma fler bostäder.

Folkpartiet i våra städer har varit pådrivande för att ett naturreservat skulle inrättas i Igelbäcken. Nu tar vi nästa steg för att bevara viktiga naturområden i våra städer.
Genom naturreservatet får området en särskild status och kommer att bevaras och vårdas. Området får därmed förbli den älskade oas för många av oss i Solna och Sundbyberg som varje vecka, året om, njuter av friden och den vackra, orörda naturen – mitt i den storstad som vi utgör!

Därför kräver vi att Råstasjön i Solna bevaras som ett naturområde och att strandskyddet respekteras, att Råstasjön och Lötsjön i Sundbyberg bildar ett sammanhängande kommunalt naturreservat, samt att Sjövägen stängs av för biltrafik!

För Folkpartiet i Solna och Sundbyberg

Anders Ekegren, stadsbyggnadskommunalråd, Solna
Marianne Damström Gereben, ordförande, FP Solna
Johan Storåkers, oppositionsråd, Sundbyberg
Mattias Lönnqvist, ordförande, FP Sundbyberg

Mindre byråkrati för lärarna

Kritiken har gett resultat. Regeringen har ändrat sig och kommer att lätta på lärarnas administrativa börda. Kraven på dokumentation som skrevs in i den skollag som riksdagen antog nyligen och som ställer väsentligt högre krav än tidigare för att klara en tydlig uppföljning har blivit för långtgående, hävdar utbildningsministern och folkpartiledaren Jan Björklund.

Den individuella utvecklingsplanen (IUP) och skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling ska i årskurs 1-5 inte behöva ges varje termin. Istället blir det krav på minst en gång per läsår. I årskurserna 6-9 får eleverna numera betyg, alltså tydliga besked varje termin om hur det går i de olika ämnena. Därför slopas kravet på IUP och skriftliga omdömen helt och hållet där.

Därutöver pågår ett arbete där en särskild utredare ska se över om det finns ytterligare förändringar som kan göras för att minska lärarnas administrativa börda.

I Solna skolor välkomnar vi förändringarna. Det tillsammans med det lokala arbete som nu sker för att minska byråkratin i förskolan och skolan kommer att förbättra lärarnas situation betydligt.

Just nu pågår ett gediget arbete med att se till att alla lärare har tillgång till en egen dator och en god arbetsplats. En digital lärplattform håller på att upphandlas som ska ge lärarna ett elektroniskt verktyg för dokumentation, arkivering och inte minst kommunikation med elever och föräldrar.

Arbetet med att införa en gemensam timplan för alla skolor i Solna och ett väl utrustat standardklassrum för alla elever pågår och kommer att ytterligare förenkla och förbättra arbetssituationen för lärare och rektorer.

Lärarna har ägnat alltför mycket tid åt byråkrati, istället för att ge eleverna stöd och stimulans. Vi ska ha en kunskapsskola där lärarna kan fokusera på undervisning – inte duka under p g a en alltför stor administrativ börda. Bra att regeringen lyssnar på vår kritik och ändrar sig.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna

Engagerad hearing om Bergshamraskolan

Föräldrar till barn i Bergshamraskolan och ett stort antal Bergshamrabor bänkade sig i skolans aula nyligen för att diskutera Bergshamraskolans framtid. Inbjudna till hearingen och de som ställdes till svars var partiernas representanter i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Solna. Jag representerade självfallet folkpartiet.

Bakgrunden till hearingen är den oro som finns för att skolan tappar elever, brister i fastighetsunderhållet och vilken inriktning skolan ska ta efter det att skolans rektor lämnade sin tjänst i höstas.

Trots att det finns ett bra elevunderlag i skolans närområde väljer flera barn i de äldre klasserna att utnyttja rätten att välja skola. Flera av dessa har valt Mörbyskolan i Danderyd.

En pikant detalj som framkom under hearingen var att vänsterns företrädare, som är en svuren motståndare till allt vad rätten att välja skola heter, valt att utnyttja just den rätten och flytta sin son just till Mörbyskolan.

På flera punkter kunde panelen lugna åhörarna. Den nyss påbörjade Ulriksdalsskolan, som upplevs som ett hot, kommer snabbt att fyllas upp av elever från nuvarande Bagartorpsskolan och barn som flyttar in i Järvastaden. Ulriksdalsskolan hotar inte Bergshamraskolan. En ny kompetent rektor är tillsatt och ska börja inom kort vilket borgar för en bra och tydlig ledning för skolan. Nu gäller det att alla engagerade föräldrar och skolledning samverkar för att utveckla skolan.

Glädjande är också att Bergshamrabarnen väljer att gå i Bergshamraskolan. 70-75 procent av barnen i stadsdelen väljer Bergshamraskolan. vilket är den högsta andelen i hela Solna. Jag framförde att skolan måste få fler elever. Det kan endast ske om skolan blir så attraktiv att den lockar till sig fler elever från andra kommuner och andra stadsdelar i Solna.

Det är också viktigt att det byggs bostäder i Bergshamra så att det flyttar in fler barnfamiljer för att säkra ett kontinuerligt flöde av elever till skolan. Här hoppas jag mycket på att de planer som finns att bygga runt Bergshamra Centrum snarast förverkligas.

Bristande fastighetsunderhåll oroar. I valet 2010 lovade folkpartiet att fördubblade resurserna för upprustning av reparation av skolor och förskolor. Vi har fått med oss de andra partierna i Alliansen att öka budgeten från 100 Mkr till 200 Mkr under mandatperioden och det är nu något som genomförs även om takten borde vara snabbare för att kunna tillgodose de berättigade krav som ställs. Just nu pågår också ett arbete med att förbättra Bergshamras skolgård vilket jag hoppas ska göra skolan mer attraktiv.

Hyreskostnaderna togs också upp. Skolan har tillsammans med BUN lyckats minska hyrorna med 400 000 per år från 2013 genom att minska användningen av lokalytor. Det är ett viktigt bidrag till en stabilare ekonomi. Under hearingen framkom också att Bergshamra betalar en förhållandevis låg hyra för sina lokaler jämfört andra skolor i Solna, vilket också gynnar skolans budget.

Sammanfattningsvis kan sägas att föräldrarna och Bergshamraborna fick flera viktiga besked som är nödvändiga för skolans framtid. Alla var säkert inte nöjda och hade kanske förväntat sig att BUN:s företrädare på stående fot skulle ge garantier om skolans fortlevnad och framtid till vilken kostnad som helst. Dessvärre kan inte några sådana garantier ges utan för att utveckla Bergshamraskolan krävs det ett långsiktigt och tålmodigt arbete från skolledning, föräldrar och tjänstemän och politiker. Förutsättningarna finns – låt oss alla arbeta för Bergshamraskolans bästa.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna

Parboende på äldreboende

Före senaste valet bröt det ut en mediastorm om att en kommun i Västerbotten nekade ett gift par att bo tillsammans sedan frun fått biståndsbedömning och flyttade till ett omvårdnadsboende. Folkpartiet via Barbro Westerholm aktualiserade då parboende som en viktig valfråga. Efter valet har förfrågan gått ut till alla kommuner om deras möjlighet att ordna parboende. Eftersom en majoritet av kommunerna inte avsåg att införa parboende på frivillig väg (Solna ställde sig positiv) beslutades att en lag skulle instiftas och lagen gäller nu från den 2012-11-01.

Solna har upprättat riktlinjer för hur parboende kan erbjudas.

Parboende erbjuds på Tryggheten som har stora rum där båda makarna får plats att bo gemensamt. När den person, som har biståndsbesked avlider, måste den andra parten lämna boendet och flytta tillbaka till parets tidigare bostad.

På Hallen erbjuds boende på olika enheter i Seniorstaden Hallen. Den maken som har biståndsbedömning bor på omsorgsboendet och den andre maken bereds plats i en +65 lägenhet. Där kan den medboende bo kvar efter den andre makens bortgång.

Kriterier har satts upp för dem som önskar erhålla parboende

• Den ena parten har fått ett biståndsbeslut för omvårdnadsboende
• Paret ska varaktigt ha bott tillsammans
• Paret har gemensam bostad, hushåll och folkbokföringsadress
• Båda vill fortsätta att bo tillsammans
• För demensboende avråder nämnden parboende

Eftersom avstånden är korta i Solna och vi har omvårdnadsboenden i så gott som varje stadsdel, tror inte nämnden att det blir så många som kommer att utnyttja möjlighet till parboende,

Som folkpartist är det glädjande att kunna ”pricka av” ett av våra vallöften.

Anne Utter

Ledamot av omvårdnadsnämnden