Glädjebetyg i Solna?

Medelbetygen i Solna ökar och har så gjort sedan 2003, även om det s k meritvärdet som medelbetyget heter på skolbyråkratispråk, inte har ökat de senaste åren utan har stabiliserats på en hög nivå och ligger nu en bit över snittet i länet och rejält över snittet i landet. Det samma gäller andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs nio.

Det ser alltså bra ut, eller? Solnas elever blir duktigare för varje år som går och borde enligt statistiken vara de barn- och ungdomar som kan mest i Solnas historia. Men är det så? Är betygen rätt satta i förhållande till elevernas kunskaper? Jag hoppas att det är så, men säker man jag aldrig vara. Precis som många andra undrar jag om betygen är för högt satta.

Om jag frågar en elev som har MVG i geografi är jag inte så säker på att hon eller han kan räkna upp alla Hallands floder, rabbla alla huvudstäder i Europa eller berätta vad landet hette som idag är de fem östra provinserna i Förbundsrepubliken Tyskland. Kunskaper som var självklara för de med högsta betyg på 60- och det tidiga 70-talet.

Debatten om de s k glädjebetygen har varit het under det senaste året. Betygsinflation hävdas det och många debattörer menar att skolorna sätter höga betyg för att stå sig i konkurrensen. Skolverket har kritiserat skolorna och plötsligt har skolor som tidigare hyllats som framgångsrika framstått som fuskare. Regelrätt omrättning av resultat har genomförts.

Det enda sättet att kontrollera nivån på elevernas kunskaper i hela Sverige är att testa dem. I Sverige har vi haft nationella prov och i och med den nya skollagen som trädde i kraft 2011 kommer antalet nationella prov att öka och utökas till fler ämnen. Med resultaten från de nationella proven kan skolverket jämföra resultaten med skolornas betygssättning.

Hur är det då i Solna? Har vi glädjebetyg? I Solna har skillnaderna mellan resultaten i nationella prov och betygssättningen minskat de senaste åren. Det finns fortfarande en skillnad mellan skolans betygssättning och resultatet på nationella proven, men eftersom det finns en viss variation mellan skolorna och åren kan ju en del av skillnaderna förklaras med att vissa elever faktiskt har lyckats bättre ett visst år. Skolorna verkar alltså bli allt bättre på utvärdera och följa upp målen. Analysen och arbetet fortsätter. Vi kan bli ännu bättre och förhoppningsvis känna oss trygga i att ge eleverna rättvisa betyg.

Lars Granath

Vice ordförande (FP) i barn- och utbildningsnämnden i Solna

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s