Sommar Sommar Sommar

Ett av mina första sommarminnen är härliga dagar hos min faster som bodde i Villa Sveden i Bergshamra. Mina kusiner och jag gjorde gångar i det buskage som kantade vägen fram till huset och vi sprang snabbt in i huset när skogvaktaren kom.  Jag minns den pampiga allén som förmodligen ledde fram till slottsparken i Ulriksdal, men så långt fick vi inte gå.

När mina barn egna barn var små hade vi familjepicknick bakom SAS huvudkontor, med utsikt över Tivoliudden, i vars närhet jag såg tusentals maratonlöpare springa förbi förra sommaren, till minne av Solskensolympiaden 1912.

I början av denna vecka var jag långt ute i skärgården på ön Fejan. Den svenska sommaren blir knappast vackrare än på just en ö i Stockholms skärgård! Men i morse när jag tittade ut från mitt köksfönster över Hagalundsparken, då tänkte precis samma sak, den svenska sommaren blir knappast vackrare än just i denna stund. För det är just det som är det viktigaste med sommaren tycker jag, att fånga den här och nu. Att kunna njuta av de ljusa nätterna, soliga dagarna, det ljumma sommarregnet.

Under hela året så går vi och längtar efter sommaren. Vi går och nynnar på Idas sommarvisa – du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart. Och så sätter den fart, och då gnolar vi på Tomas Ledins låt – Sommaren är kort, det mesta regnar bort, men nu är den här, så ta för dig, solen skiner idag. Hösten kommer snart….

Just nu förbereder sig Solnas barn och ungdomar för sina sommaravslutningar, många har tio veckors härlig ledighet framför sig, kanske någonstans i skärgården eller kanske hos släktingar i ett annat land. För så ser Solna ut idag, 27 % av oss har sitt ursprung i ett annat land. Min barndoms somrar tillbringade jag omväxlande hos mormor i Budapest och på vårt lantställe utanför Uppsala. Att fira midsommar blev lika viktigt som att vara kvar hos mormor tills vattenmelonerna och aprikoserna mognade. Men för många barn är sommarens härligaste stunder då de får plaska i dammen i Skytteholmsparken eller Hagalundsparken.

Studenterna sjunger just nu om den ljusnande framtiden, det förtjänar alla, men för många ungdomar innebär det en oro för framtiden. Den oro som varit i många av förorter, även här i Solna måste vi trots allt ta på allvar. Vår uppgift som vuxna är att se till att deras framtid blir just ljus, vi måste ge dem hopp och vi måste visa att vi tar dem på allvar. Deras sommarminnen kanske formas på Ungdomscaféet eller på Huvudstabadet, och när sommaren är över hoppas jag  att de har en studieplats eller ett arbete att gå till. De platser i Solna där de samlar sommarminnen, kommer att vara kulturhistoriska platser för framtida generationer. Hur kan vi förmedla detta till dem, att de ska vara rädda om det som finns idag, samtidigt som de ska vara rädda om det som finns kvar från ett Solna från förr?

Jag har bott i Solna sedan 1974, med ett avbrott på 10 år i exil på Södermalm. Under dessa år har jag hunnit gå ut gymnasiet, studerat, startat en yrkeskarriär och blivit mamma till 4 barn som alla vuxit upp här i Solna. Solna är inte bara min stad utan framförallt mina barns hembygd. Överallt där de går har de minnen, minnen som vi skapat tillsammans. Minnen som fyllts på med medvetenhet om hur dagens Solna utvecklats på gott och ont. Och nu när Solna fortsätter att växa, så är det viktigt att expansionen sker varsamt. En expansion, men inte en explosion.

Trevlig sommar!
Marianne Damström Gereben
Ordförande FP Solna

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s